Metall bromsar kvinnolöner

ARBETAREN | LO-förbundens gemensamma satsning på kvinnolöner inför avtalsrörelsen har varit en het potatis i flera veckor. I måndags satte IF Metall stopp för samförståndet.

LO vill höja lönerna med minst 825 kronor, och med inte mindre än 3,9 procent. De allra lägsta lönerna ska höjas med 910 kronor. Majoriteten av förbunden vill att avtalsrörelsens fokus ska ligga på att höja de låga kvinnolönerna genom en jämställd-hetspott, där ytterligare 205 kronor ska läggas till lönen i kvinnodominerade branscher. Man vill även att samtliga förbund ska vara beredda på att ta till sympatiåtgärder.
– Syftet med förslaget är att avtalsområden där kvinnor är i majoritet ska ta ut mer än där män är det. Om detta blir det färdiga budet efter avtalskonferensen så är det ett genombrott för feministiskt tänkande i LO, säger Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels.

Men Sveriges tyngsta och största LO-förbund för den privata sektorn – IF Metall – har reserverat sig och ställt sig vid sidan om de övriga förbunden. Till SVT sade ordförande Stefan Löfvén på måndagen att Metalls lågavlönade kvinnor kommer att drabbas av förslaget och att han vill ta vara på sina medlemmars intressen. Till Arbetaren säger Löfvén att jämställdhetspotten inte ska höja kvinnors löner då de 205 öronmärkta kronorna ska fördelas i proportion till hur många procent kvinnor som finns inom ett avtalsområde.
– Om det finns 60 procent kvinnor så är lönehöjningen 60 procent av 205 kronor och så vidare. Detta kommer inte att gynna våra kvinnor som är lågavlönade. Vi vill i stället höja de lägsta lönerna med 1 400 kronor och det kommer automatiskt att höja kvinnors löner.

Jan-Olov Carlsson är vice ordförande för Metallklubben Volvo i Umeå och menar att IF Metalls reservation kan bero på att förbundet styrs av samordning med tjänstemännen.
– Lokalt tycker jag att IF Metall ska säga upp samarbetet med tjänsteförbunden och fokusera på arbetarna.
Men enligt Stefan Löfvén är det är ett samarbete man är mån om.
Är det inte samarbetet med tjänstemannaförbunden som styr era beslut snarare än solidaritet med kvinnor i andra arbetaryrken?
– Vi har använt båda spåren förut, det är inget nytt. Det är inget bekymmer för oss.

Shora Esmailian

Publicerad i Arbetaren nr 45/2006