Dåliga odds för facket – Arbetsgivarna vinner oftast AD-mål

Posted on 20 juni, 2007

0


ARBETAREN |Per Johansson hade oddsen emot sig i Arbetsdomstolen. Den domare som dömde honom har i fyra av fem fall dömt till arbetsgivarens fördel, visar en sammanställning som gjorts av LO-tidningen.

Arbetsgivarna vinner 30 procent fler mål än facket när Arbetsdomstolen dömer. Värst är det på rotel 4 där tunnelbanans fackbas Per Johansson dömdes. När LO-tidningen 2003 sammanställde de senaste fem årens domar hade rotel 4 dömt till arbetsgivarens fördel i 78 procent av målen.
Kombinerat med sådan statistik, att Arbetsdomstolen inte representerar alla fackföreningar och att beslut inte går att överklaga gör att den ifrågasätts från flera håll.

Kurt Junesjö, tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, säger till Arbetaren att när Arbetsdomstolen inrättades var den en klassdomstol i den mening att arbetsgivarna ville komma till rätta med bland annat strejker. Den hade länge tolkningsföreträde och hade en negativ klang hos facket. I dag tycker han att domstolen fungerar bra på det sättet att den är snabb, praktisk och förutsägbar, men att LO-tidningens granskning är mycket allvarlig:
– När Arbetsdomstolen dömer kommer det i princip med lagstiftning från 1600-talet som innebär att arbetstagaren har en obetingad lydnadsplikt. Många tror att arbetsgivaren ska behandla arbetstagarna rättvist, men det har de ingen skyldighet till. När den dömer så dömer den ganska så reaktionärt.

Domen mot Per Johansson tycker Kurt Junesjö är mycket olycklig eftersom domstolen inte sett att Per Johansson betett sig som han gjort i egenskap av förtroendevald.
När Per Johansson dömdes var LO och TCO:s ledamöter skiljaktiga. Enligt dem borde Connex (numer Veolia) ha varslat Per Johansson om uppsägning i stället för att avskeda honom direkt. I övrigt var de ense om allt i domslutet.

Inom SAC finns en omfattande kritik mot Arbetsdomstolen. Men enligt SAC:s förhandlingssekreterare Erik Mägi är inte partssammansättningen, att både arbetsgivare och fack är representerade i domstolen, huvudproblemet. Han menar i stället att problemet ligger i att kampen flyttas upp till en juridisk nivå:
– Det sker en ökad juridifiering, nämligen att arbetskonflikter blir mer och mer juridiska konflikter. Det blir ganska lätt för LO och Seko att dra i en stämning i stället för att dra fram stridsåtgärder för att återanställa till exempel Per Johansson.
Domstolens roll blir också att ta udden av intressekonflikten och göra det till en konflikt om ord och regler i stället för klasskonflikter, menar Mägi.

Torfi Magnusson är före detta redaktör för SAC:s medlemstidning Syndikalisten. Han instämmer i kritiken mot AD och menar att domstolen är konstruerad för att gynna arbetsgivarsidan, men att facket får rätt då och då för att domstolen ska ha legitimitet:
– Domstolens roll är att disciplinera arbetarna. Det är tydligt när man ser till Per Johansson-fallet. AD har inte kollat ifall han varit illojal eller inte, de har slagit ner direkt på att han varit otrevlig. De kräver att vi ska vara trevliga, annars har vi inga rättigheter och arbetsgivarna kan kicka oss direkt.

Fakta / Så fungerar AD
Arbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Domstolens ledamöter kommer från båda parter. Från arbetsgivarsidan finns till exempel Svenskt Näringsliv, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Arbetsgivarverket. Facket representeras av LO, TCO och Saco. Uppdelningen under rättegången är två företrädare från arbetsgivarsidan och två från facket, två oberoende jurister samt en juridiskt skolad domare. Domstolen är den första och enda domstolen för arbetsrättsliga tvister och AD:s dom är slutgiltigt och kan inte överklagas. Verksamheten bekostas av statliga medel och ledamöterna utses av regeringen. Det var i och med att lagen om kollektivavtal tillkom år 1928 som AD inrättades. Den första januari 1929 började domstolens arbete.

Shora Esmailian

Publicerad i Arbetaren nr 25/2007

Annonser
Posted in: Arbetsmarknad