Debatten som ändrade allt – Ahmadinejad hårt kritiserad inför fredagens val i Iran

Posted on 10 juni, 2009

0


ARBETAREN | Inför fredagens val leder reformvännen Mir Hossein Mousavi över sittande president Mahmoud Ahmadinejad. Ett stort valdeltagande kan bli avgörande för reformisternas framgångar.

Aldrig tidigare under den 30 år gamla Islamiska republiken av Iran har så mycket intern kritik kommit till tals som under den korta men intensiva valkampanjen inför presidentvalet på fredag. En direktsänd debatt på iransk statstelevision mellan president Mahmoud Ahmadinejad, som ställer upp för en andra mandatperiod, och reformisten Mir Hossein Mousavi, gick till synes lugnt till – för den som inte förstår persiska. Men Ahma-dinejad skrädde inte orden när han mötte sin främste motståndare. Ahmadinejad inledde med att angripa den förre presidenten Ali Akbar Hashemi Rafsjanis söner för att tjäna pengar genom att miss-sköta en fungerande fabrik, Rasht Elektrik, för att sälja vidare den värdefulla marken (se Arbetarens specialbilaga ”Arbetarnas Iran”, 51–52/2004). På så vis framställde den sittande presidenten sig själv som arbetarnas vän, trots att det är under hans tid som arbetarrörelsen har slagits ned.

Mousavi kritiserade i sin tur Ahmadinejad för hur han har hanterat landets ekonomi – när han valdes 2005 låg landets inflation på 11 procent, i dag ligger den på mellan 25 och 30 procent – däremot är Mousavi själv känd för att under krigsåren ha skött landets ekonomi på ett mycket bra sätt. Mousavi menade också att Ahmadinejad har gjort bort Iran i världens ögon genom att bland annat förneka Förintelsen och för att inte ha följt och verkställt de lagar som landets parlament, Majles, röstat igenom. Han har slösat med landets tillgångar och bedrivit politik genom hemlighetsmakeri, menade utmanaren. Till väljarna lovade Mousavi att han kommer att ”öppna” inrikespolitiken, sedan han frågat Ahmadinjed hur det kommer sig att så många unga och studenter protesterar och varför färre och färre böcker får lov att tryckas i Iran.

Enligt många bedömare gick Ahmadinejad som förlorare ur debatten. Till och med landets högsta andliga ledare, Ayatollah Ali Khamenei, som offentligt gett sitt stöd till den nuvarande presidenten, kritiserade honom för att inte ha fört debatten ”inom en religiös ram”. Några dagar senare anordnades ytterligare en debatt mellan presidenten och den andra reformistiskt lagda utmanaren Mehdi Karroubi – en debatt som inte gick lika hett till. Efter båda dessa debatter vällde människor i storstäder ut på gatorna och blockerade vägar. Slagord som ”Ahmadine- bye-bye” kunde höras, ackompanjerade av biltutor. Samma natt rapporterades att en person omkom i bråk mellan de olika lägren i den nordvästliga staden Mashhad.

Debatten mellan Ahmadinejad och Mousavi var första gången en presidentkandidat öppet kritiserade regeringen i direktsänd tv. Mousavi anklagade också indirekt Ahmadinejad för att bedriva en diktatorisk politik. Journalisten Said Kamali Dehghan följde debatten:
– Den här debatten har ändrat allting. Människor såg 90 minuters kritik av regeringen på statstelevision. Det är utan tidigare motstycke, sade han till The Guardian.

De 46 miljoner iranier som är röstberättigade ska den 12 juni lägga sin röst på någon av de fyra kandidater – alla män – som väktarrådet valt ut från 475 registrerade kandidater, varav 42 är kvinnor. Sedan den 20 maj, då väktarrådet utannonserade att väljarna kan rösta på antingen Mehdi Karroubi, Mir Hossein Mousavi, Mahmoud Ahmadinejad eller Mohsen Rezai, har den korta valkampanjen blivit allt intensivare.

De båda reformvänliga kandidaterna Karroubi och Mousavi har blivit censurerade i statstelevisionen då deras tal har kortats ned, och sajten Facebook, som de båda använder flitigt, har flera gånger stängts. Många bloggare i Iran ställer sig nu bakom Mousavi, som i den senaste valundersökningen leder över Ahmadinejad. Det ska dock påpekas att de iranska opinionsundersökningarna aldrig varit särskilt pålitliga.

Anhängare till Mousavi – i synnerhet kvinnor och unga – bär på gröna band, som utmanaren gjort till sin färg. De gröna bindlarna kan ses runt huvuden, handleder och armar, i synnerhet i städernas medelklassdistrikt där Mousavi har sin starkaste bas. En förklaring till att han särskilt attraherar utbildade kvinnor och unga kan vara den draghjälp han har av sin fru Zahra Rahnavard, en framstående intellektuell och konstnär.
Också minoritetsgrupper som kurderna, vilka tidigare manat till bojkott av presidentvalet, ställer sig nu bakom Karroubi och Mosavi. Den sunnitiska minoritetsgruppen i Majles har gett sitt uttalade stöd till Mousavi.

För att vinna röster har Ahmadi-nejad nyligen verkställt en lag som ger statsanställda en rejäl lönehöjning. Lagen röstades igenom av Majles för 18 månader sedan, efter att ha tagits fram redan av den förre presidenten Mohammad Khatami, men utbetalningarna har dröjt till 40 dagar innan valet. Också vissa pensioner har höjts och flera miljoner dollar har delats ut till fem miljoner bybor, uppger den reformistiska nättidningen Rooz.

Det återstår att se om majoriteten av det iranska folket kommer att lägga sin röst på en reformistisk kandidat nästa fredag, mycket talar för det. Men de åtta åren av reformism under president Khatami – som i valrörelsen övergav sin kandidatur till förmån för Mousavi – gav inga genomgripande och ihållande resultat, vilket väljarna kommer ihåg. Dock manar nu flera av landets journalister, intellektuella och politiker folk att inte bojkotta valet, då det visat sig vara en misslyckad taktik för de reformvänliga krafterna i landet. Det sägs att Ahmadinejad kan räkna med 13 miljoner röster, men med ett valdeltagande på över 30 miljoner människor skulle resultatet luta åt antingen Mousavi eller Karroubi. En av kandidaterna måste få mer än 50 procent av rösterna, annars hålls en andra valomgång en vecka senare mellan de två kandidater som fick flest antal röster.

Shora Esmailian

Publicerad i Arbetaren nr 24/2009

Annonser