Rena bordeller, schyssta bordeller?

Posted on 31 maj, 2006

0


ARBETAREN | Framsidan av senaste numret av tidskriften Arena föreställer ett färgglatt parkeringshus. Båsen för bilarna är turkosa, orangea, gula.

Det är inte förrän man kommer till artikeln på sidan tolv som man inser vad det är frågan om: ”snabbisbås” eller ”Verrichtungsbox” som det heter på tyska. På stora arealer har man satt upp containrar i olika delar av Tyskland för att män så snabbt och smidigt som möjligt ska kunna få sina sexuella behov tillfredställda. Som drive-in- restauranger, fast med kvinnor som varor. Arenas artikel handlar också om megabordellen Artemis i Berlin, som beskrivs som en blandning av ”äventyrsbad, fitnesscenter, sanatorium, nattbar och bordell med plats för ungefär 600”. Det som skiljer denna ”wellness-oas” från andra spa är den lilla detaljen att man kan betala för sexuella tjänster. Dessutom – hurra – finns städerskor som ”fyller på pappersdukar och badlakan, tvättar badkappor, desinficerar tofflor och tömmer papperskorgar”. Desinficerar tofflor!

Enligt tysk liberalism betraktas prostitution som en helt frivillig verksamhet. Summan av kardemumman är att prostitution är okej så länge kvinnorna slipper hallickar och kunderna har desinficerade tofflor. Men som socialist och feminist kan jag ju omöjligen tycka att det är bra att kvinnans kropp blir en vara. Utnyttjandet av kvinnan blir inte mer acceptabelt bara för att arbetsplatsen är ren. Om man tycker att prostitution är frivillig har man glömt bort vilka faktorer som tvingar en kvinna att bjuda på sin sexualitet: Fattigdom eller skeva genuskontrakt där kapitalismen tagit sig in i sexualitetens kärna. Man glömmer också bort alla kvinnor som luras in i prostitution eller som måste ta droger för att klara av sina 12-timmars arbetspass.

Under fotbolls-vm kommer det att delas ut hundratusentals kondomer och information om hygien när man går till en prostituerad – vad är det om inte annat än en direkt uppmaning till män att söka upp prostituerade? Enligt Brottsförebyggande rådet besöker 1–1,5 miljoner tyska män prostituerade varje dag. Det betyder att en genomsnittlig dag går ungefär var trettionde man för att köpa en kvinna. Resultatet: 400000 prostituerade kvinnor. För oss som strävar efter att sexualitet ska bygga på samtycke mellan fria människor måste sådana siffror bedömas som ett nederlag för ett samhälle, om det så är tyskt, svenskt eller iranskt. För några år sedan ville mullorna i Iran öppna kyskhetsbordeller. I dörren skulle en muslimsk präst sitta och viga kvinnan och mannen för någon timme och sedan skulle Irans prostitutionsproblem gå upp i rök. Skulle det varit bra om unga iranskor genom kyskhetsbordellerna kunnat sälja sina kroppar? Det skulle säkert ha funnits städerskor där också.

Shora Esmailian

Publicerad i Arbetaren nr 22/2006

Annonser
Posted in: Feminism, Utrikes