Den gröne Marx

SYDSVENSKAN KULTUR | Även gamla tankar kan bära på dagens radikala lösningar.

På en tågluff genom Europa sommaren 2009 återkom ett välkänt ansikte vid station efter station. Hans skäggiga nuna prydde omslagen på tidningar och magasin; hans plötsligt avdammade verk stod uppställda på gatustånden i Berlin, Paris, Milano, Barcelona. Knappt ett år efter den ekonomiska krisen hade Karl Marx och hans teorier om kapitalismens inneboende motsättningar blivit populära igen. Men här i Sverige har det förblivit tyst. Marx är stendöd, marxismen har försvunnit från universiteten, de över 150 år gamla tankarna har inget att säga om vår tid: så har det låtit sedan murens fall. I alla fall fram tills i helgen, när konferensen ”Marx 2013” gick av stapeln på ABF-huset i Stockholm.

När inledningstalarna Tiina Rosenberg och Nina Björk öppnade konferensen var den stora Zäta-salen till brädden fylld. In kom också C H Hermansson, snart 96 år och grundaren av Centrum för marxistiska studier, CMS, med rollatorn och många av de närmare 400 åskådarna lutade sig fram för att se celebriteten. Så gott som varenda programpunkt under helgen var fullsatt. Även om många av föredragen befann sig på en tämligen avancerad nivå verkar det finnas ett sug efter marxismen – eller med andra ord, ett behov av en systemkritisk teori som hjälper oss att förstå ojämlikhet, ägande, makt och, inte minst, planetens framtid.

Det kanske mest banbrytande på årets konferens var punkten om ekologi. Den världsberömde ekomarxisten John Bellamy Foster, som i dag onsdag talar på den för alla öppna forskardagen ”Ecologically Unequal Exchange” på Lunds universitet, poängterade att vi inte kan tala om produktion utan att tala om naturen. Marx var en pionjär i sina studier av hur kapitalismen orsakade en reva i människans och naturens ämnesomsättning: jakten på maximal vinst sliter sönder kretslopp och överlastar cykler, påpekade han redan för 150 år sedan. Foster, som gått i spetsen för ekologiska nyläsningar av Marx, drog sig inte för att framhålla ett radikalt alternativ till den rådande ordningen: ett socialistiskt samhälle där produktionen är hållbar och förhåller sig till naturen och dess gränser.

På tågresan från konferensen breder en kostymman med vitrödprickig slips och matchande näsduk ut sig över två säten och vägrar samla ihop benen när jag klämmer in mig i sitsen framför. Han gestikulerar vilt medan han talar om överlåtelseavtal, bokföring, riskfyllda investeringar och vinst i sitt headset. Hans självsäkerhet uppfyller hela tågvagnen – men när han ser bladet jag tar upp där det med stora bokstäver står ”Marx 2013” drar han ihop ögonbrynen, ber om att få ringa tillbaka och sitter sedan tyst resten av resan. Kanske behövs Marx inte bara för att vi ska förstå kapitalismen och kriserna, utan också för att störa rådande maktstrukturer.

Shora Esmailian

Publicerad i Sydsvenskan 23 oktober 2013.