De kular mot nationalismen

Posted on 30 oktober, 2016

0


Foto: Saga Berlin/RiksteaternKVÄLLSPOSTEN KULTUR | Man kan missta den för den stelbenta traditionens högborg, men få kulturyttringar är så öppna för yttre influenser och flytande påverkan som folkmusik.

Den klassiska franska dokumentärfilmen ”Latcho Drom” från 1993 visar exempelvis hur romernas vandring och musiktradition inspirerat folkmusik från Indien till Egypten, Spanien, Balkan och Östeuropa ända upp till Europas nordligaste breddgrader. Den för svensk folkmusik självklara polskan kom till Sverige så sent som 1600-talet från Centraleuropa. Årligen träffas folkmusiker från världens alla hörn – bland annat på Urkultfestivalen i Jämtland – för att ge och ta influenser.

Inte så förvånande då att ett gäng folkmusiker med sina instrument protesterade mot Sverigedemokraternas reklamkampanj i Stockholms tunnelbana för två år sedan. Signaler som partiet vägrar uppfatta. Så sent som i somras tyckte Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson, att folkdanslag borde skickas ut till landets förorter. Vidare vill partiet ”bevaka det svenska kulturarvet” genom skapandet av en svensk kanon och stärkande av den nationella identiteten – vad detta nu är! Nu senast lades en motion fram på partiets kommun- och landstingsdagar om ett stopp för skattemedel till ”destruktiv kultur”. 2016 blev det år Sverigedemokraterna på allvar lyfte fram sina kulturpolitiska ambitioner för att påtvinga oss andra sin nationalistiska agenda.

Därför kunde inte den antinationalistiska och feministiska duon Sara Parkmans och Samantha Ohlanders hyllade pjäs ”Fäboland” (Riksteatern) komma lägligare. Förutom att vara en motvikt till Anders Zorns nationalromantiska blinkningar (som i och för sig också innefattar svärmeri runt islamiska motiv) lyfter Parkman och Ohlanders fram de kvinnor som blivit bortglömda i den svenska folkmusiks historia. Efter en lag på 1600-talet som förbjöd män att valla sina djur ensamma – i rädsla för tidelag – tillföll uppgiften kvinnorna, som under ett halvt sekel begav sig ut till fäbodarna, arbetade hårt och levde i ett matriarkat fyra månader per år. Det var där som kulningen utvecklades, som ett sätt att kalla på djuren och kommunicera med varandra på flera kilometers avstånd. Denna kvinnosång och dess melodier har blivit en självklar del av svensk folkmusik, men utan den uppskattning som den förtjänar – förrän nu. Här kulas det för fullt från scenen, hösten 2016.

”Fäboland”, som turnerar hela landet under hösten, kommer till Kristianstad den 8 november, Smedstorp den 9 och Ängelholm den 10 november. Befriande nog har Riksteatern valt att sätta upp denna folkmusikkabaré och nödvändiga historielektion i Skånes mindre orter, som sällan dyker upp på de stora kulturevenemangens karta.

Dags att knyta an till traditionerna, med alla deras spretande rötter till andra kulturer och sätt att leva.

Shora Esmailian

Publicerad i Kvällsposten den 30 oktober 2016.

Annonser