Han är rebellernas röst i omvärlden

Posted on 8 juli, 2011

0


SYDSVENSKAN | Benghazi. Ny konstitution, folkomröstning och parlamentsval – det är vad Libyens nationella övergångsråd, NTC, planerar när landet en dag är befriat. Sydsvenskan har träffat Abdul Hafiz Ghoga, rådets vice ordförande, som vill se en svensk delegation i det befriade Benghazi.

Övergångsrådets högkvarter ligger vid kornischen, inte långt från Fri- hetstorget. Det är stökigt. Danmarks utrikesminister och sju parlaments- ledamöter var dagen innan på besök. De kom för att erkänna det nationella övergångsrådet som den enda legitima representanten för det libyska folket. Det är inte länge sedan rådets vice ordförande Abdul Hafiz Ghoga arbetade som advokat. Han har bland andra representerat familjerna till de fångar som dödades i massakern i Abu Salim-fängelset 1996. I Benghazi säger många att protesterna från offrens familjer lade grunden för det som med start den 17 februari blev den libyska revolutionen.

Sverige har inte erkänt NTC som landets legitima representant. Rådets pressekreterare vill hålla intervjun kort, men blir tillsagd att inte störa.
– Sverige är ett viktigt land, säger Ghoga.

Nålen på hans kavajslag föreställer den libyska kartan och kan köpas på Frihetstorget. På skrivbordet finns, förutom pappershögar, också befrielsefanan i rött, svart och grönt med halvmånen och en stjärna i mitten.

Hur förbereder ni er för framtiden?
– Vi för samtal med representanter över hela landet inför övergångs-perioden efter Kaddafis fall, den dag då hela Libyen är befriat. Allra först ska en grupp bildas för att arbeta fram en ny konstitution. Den ska lägga grunden för den nya staten och för maktfördelningen mellan olika institutioner.
– Under mer än fyrtio år har vi inte haft något val, och det libyska folket måste få sista ordet om den nya konstitutionen genom en folkomröstning.
– Röstar folk ja till den ska vi utarbeta vallagar, bilda valdistrikt och utlysa parlamentsval. Parlamentet ska bilda regering. Vi uppskattar att denna process tar cirka femton månader efter befrielsen. Därefter ska NTC upplösas. Vi som nu sitter i rådet kommer inte att ställa upp i det första valet, det har vi redan beslutat.

Vilka relationer till omvärlden är viktigast efter befrielsen?
– För mig som libysk    medborgare är det viktigt att relationerna till andra länder bygger på samarbete och ömsesidig respekt, vare sig det gäller arabvärlden, Afrikanska unionen el- ler det internationella samfundet. Vi ska respektera andra länders suveränitet och andra länder ska respektera vår suveränitet och självständighet. Vi kommer att ha utmärkta relationer till väst, inte som den förra regimen.
– De länder som har hjälpt oss under revolutionen, som har gett oss stöd och skyddat våra civila, får självklart fördelar i framtiden, men det betyder inte att vi kommer att för- summa andra relationer.

Vilka fördelar får de som hjälpt er?
– Viktigast är återuppbyggnaden av vårt land som Kaddafi har förstört redan tidigare och under detta krig. Vi kommer behöva hjälp med den och även med att bygga upp ekonomin.
– Att skapa en välfärdsstat är ett löfte vi gett folket. I mer än fyrtio år har det varit berövat Libyens stora rikedomar. Libyern har blivit en fattig medborgare. Han eller hon ska i framtiden kunna njuta av landets rikedom genom bra utbildningssystem, vård, infrastruktur och kommunikation. Men för att det ska lyckas behöver vi samarbeta med avancerade länder och dra nytta av till exempel Frankrikes, Storbritanniens och Italiens erfarenheter.

Hur ställer ni er till vapenvila med Kaddafi?
– Det skulle i nuläget innebära stopp för Natos attacker på Kaddafis trupper, och göra det fritt fram för dem att angripa civila. Om Kaddafi var intresserad av förhandlingar skul- le han utfärda vapenvila, något han hittills vägrat. Vi kräver att Kaddafis trupper drar sig tillbaka från alla städer och byar, men han vägrar att låta libyerna bestämma över sin framtid och sitt öde.

Rebellerna anklagas både för att vara influerade av al-Qaida och för att vara USA:s marionetter. Vad svarar ni på det?
– Tyvärr har många länder tänkt så om oss, men så fort de kommer till Benghazi och träffar NTC ändrar de sig. Den danska delegationen frågade om al-Qaida är en del av NTC. De fick träffa representanter från olika befriade städer och sedan bedöma själva.
– Vi är inte marionetter i händerna på någon. USA i synnerhet och väst- länder som Italien, Frankrike och Storbritannien har skyddat våra civila och erbjudit hjälp. Det betyder inte att de blir våra förmyndare. Vi respekterar att Frankrike gav det libyska folket skydd och fick igenom FN:s resolution nummer 1973. Vi uppskattar den hjälp Sverige gett Nato. Men det betyder inte att vi accepterar att någon säger åt oss vad vi ska göra eller hur vi ska forma vår framtid.
– Vi är ett patriotiskt folk utan relationer till terroristgrupper eller al- Qaida. Jag vill påminna om att vi började vår resning fredligt genom mass- demonstrationer den 17 februari. Vi bar inte på annat än plakat med våra krav: rättsstat, frihet, välfärdsstat, störtandet av tyranniet och terrorn. Men vi möttes först med kulor och sedan bomber och stridsvagnar. Därför blev vår revolution beväpnad, kriget tvingades på oss.

Hur ser ni på att Sverige inte erkänt det nationella övergångsrådet?
– Sverige är ett land som ligger långt borta men jag önskar att en svensk delegation kommer snart och ser med egna ögon hur det är. Då får de se att i rådet ingår professorer, advokater och domare. Det är de som är medlemmar av NTC, inte al-Qaida.

Det knackar på dörren men Abdul Hafiz Ghoga har en sak till att säga:
– Världen måste få veta att detta är ett land som har lidit under envälde i över fyrtio år.

FAKTA

Abdul Hafiz Ghoga
■ Libysk advokat, specialist på medborgerliga rättigheter.
■ Företrädde 1996 de anhöriga till dödsoffren i Abu Salim-fängelset i Tripoli, där 1 270 politiska fångar misstänks ha mördats av Kaddafis säkerhetsstyrkor.
■ Träffade Muammar Kaddafi den 6 februari i år, då han i sällskap med tre andra jurister krävde en demokratisk författning.
■ Utlyste den 17 februari en ”vredens dag” med protester i Benghazi.
■ Blev den 23 mars talesman och vice ord- förande för Nationella övergångsrådet.
■ Har flera gånger sagt nej till en delning av Libyen.
Nationella övergångsrådet
■ Den 17 februari, när den libyska revolutionen startade, började människor att organisera sig i sina grannskap genom att bilda råd. Initiativet till NTC, National Transitional Council, det nationella övergångsrådet, kom från dessa råd och bildades tio dagar senare. Det ska vara revolutionens politiska ansikte och uppfylla revolutionens mål: frihet, fred, rättvisa och välstånd.
■ Rådet proklamerade den 5 mars att det är den enda legitima representanten för det libyska folket och består hittills av 33 representanter från olika delar av Libyen, men för samtal med aktivister i delar av landet som regimen kontrollerar.
■ Hittills har tjugo länder erkänt rådet som den legitima representanten för det libyska folket, bland dem Danmark, Frankrike, Storbritannien, Jordanien, Turkiet och Qatar.

Shora Esmailian

Publicerad i Sydsvenskan 6 juli 2011

Annonser
Posted in: Intervju, Libyen, Utrikes