Besök – inte bojkott

SYDSVENSKAN KULTUR | Det är lätt att bli avundsjuk på Carl Bildt. I måndags promenerade han över det stora torget Naghshe jahan i iranska Esfahan.

Förutom torgets historiska rötter som platsar på Unescos världsarvslista finns stadens basar, stora moskéer och det magnifika palatset Ali Qapu. En mycket bra början på utrikesministerns resa i Iran: den som har sett de vackra målningarna och kalligrafin i Esfahans moskéer blir immun mot varje tanke på väpnad attack mot landet, om inte annat av estetiska skäl.

Röster – främst inom den exiliranska gruppen – har höjts mot att Bildt besöker Iran: landet bör bojkottas på grund av de brott regimen begår mot mänskliga rättigheter. Med största sannolikhet inträffar inte Bildts besök på grund av ömmande känslor för det iranska folket, det finns förmodligen feta businesskontrakt i sikte.

Men bojkott? Till skillnad från till exempel sydafrikanska ANC som på 1980-talet uppmanade världssamfundet att bojkotta apartheidregimen har iranska oppositionella hittills aldrig ställt bojkottkravet. De som kräver en bojkott visar bara hur långt de står från oppositionella krafter inne i Iran.

Shora Esmailian

Publicerad i Sydsvenskan 5 februari 2014.