Partiet som inget vet

Posted on 2 september, 2010

0


FLAMMAN | Sedan valrörelsen kom igång på allvar, har Folkpartiet gjort minst sex utspel som involverar ”nyanlända”, ”invandrare”, ”flyktingar”. När Flamman granskar innehållet är det slående inte bara de främlingsfientliga antydningarna utan att Folkpartiet inte har en aning om vad de pratar om.

I valtider är valutspel en del av vardagen. Medan majoriteten av partierna tävlar med varandra om vem som ska vaska fram flest jobb, ta Sverige ur den ekonomiska krisen, minska ungdomsarbetslösheten och effektivisera vården så väljer Folkpartiet att lägga krut och medieutrymme på ”integrationsfrågor”, som partiet utrycker det.
”Föräldrar till barn som är födda utomlands tar ut 70 till 80 procent av föräldraförsäkringen när barnen är mellan fyra och sex år gamla, till skillnad från svenskfödda barn, vars föräldrar tar ut 90 procent av föräldraförsäkringen innan barnet är tre år.” Det säger Integrations- och jämställdhetsminister och folkpartisten Nyamko Sabuni, som i sin nyutkomna bok Det nya Sverige föreslår två olika system av föräldraförsäkring – ett för de som bor i Sverige och ett för de som nyligen kommit hit. Hon säger sig vilja se en snabb integration av nyanlända kvinnor och barn. Uttag av försäkringen när barnen är så pass gamla blir i stället en ”inlåsning”, menade Sabuni i Sveriges radios Studio ett den 17 augusti. ”Det är ett stort hinder i integrationen”, slog hon fast.

Tre dagar senare släpptes rapporten Outnyttjad föräldrapenning där Försäkringskassan undersökt hur många föräldraförsäkringsdagar som ”brinner inne”, det vill säga inte blir utnyttjade. Föräldrar till barn födda i Sverige jämförs med dem till barn födda utomlands. Undersökningen tar således avstamp i barnets födelseplats, till exempel ”Norden utom Sverige”, ”EU25 utom Norden” eller ”Afrika söder om Sahara”, baserat på barn födda mellan åren 1995 och 2001. Enligt Försäkringskassan kan man anta att majoriteten av föräldrarna är födda i samma land som barnet.

I lyssnarens öron kan Sabunis förslag låta rimligt – självklart ska barn gå på förskola, och naturligtvis ska kvinnor kunna arbeta i stället för att fastna i hemmet! Men stämmer det att 70 till 80 procent av alla barn födda utanför Sverige stannar hemma mycket längre med sina föräldrar än barn födda i Sverige? Rapporten har facit: svenskfödda barn födda år 2001 förlorade 35,9 hemmadagar. Med andra ord avstod deras föräldrar från att ta ut 35,9 dagar av de sammanlagt 480 dagar försäkringen omfattar, fram tills barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår. Barn födda i Afrika söder om Sahara förlorade 276,5 dagar. Barn födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet förlorade 277,9 dagar och barn som var födda i Latinamerika förlorade 210,9 dagar. Högsta siffran var barn födda i Norden utom Sverige som förlorade hela 361,1 dagar, följda av barn födda i Oceanien som förlorade 308,6 dagar. Rapporten tycks alltså säga raka motsatsen till Sabuni: föräldrar till barn födda utomlands tar ut överlägset minst föräldraförsäkning – inte mest. Rapportförfattarna ser en tendens – det är föräldrar med mycket hög inkomst eller mycket låg som inte utnyttjar sina dagar. Men utbildningsnivå och huruvida familjen är ”stabil” eller inte påverkar också uttaget. Därför blir den höga siffran för barn födda i de nordiska länderna slående.
– Tyvärr har vi inte svar på varför barn födda i Norden utom Sverige är den största gruppen som inte tar ut sina dagar. Vi måste göra en annan undersökning om vi ska komma fram till det. Men min hypotes är att de som har bra föräldraförsäkring i sina ursprungsländer, som Norge, får försäkringen därifrån och tar inte ut här i Sverige, säger Jan Almqvist, verksamhetsområdeschef för Försäkringskassans avdelning för analys och prognos

Nyamko Sabuni menar att invandrade kvinnor tar ut 70 till 80 procent av dagarna när barnen är relativt gamla. Säger er statistik det motsatta?
– Det säger i alla fall att de inte tar ut så många dagar, men om det är det motsatta vet jag inte. Det vill jag inte kommentera, säger Jan Almqvist.
Enligt Sabunis pressekreterare har ”inte ministern möjlighet att medverka” i en intervju i Flamman. Men på Sveriges radio specificerar hon sitt förslag:
– Vi kan utforma föräldraförsäkringen [för nyanlända] så att det blir en typ av avtrappning beroende på hur gammalt barnet är.
Men Sabuni har ännu inte svaret på hur detta ska lösas rent tekniskt. Men om detta blev verklighet, vad skulle det innebära för människor i Sverige?
– Då är man på det sluttande planet – att man frångår de mest klassiska principerna om likhet inför lagen, säger Peo Hansen, docent och lektor i statsvetenskap. Han jobbar på REMESO, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.

Enligt den folkpartistiska riksdagsledamot Gulan Avci handlar det om att Sabuni vill lyfta en viktig diskussion.
– Men det innebär inte att Folkpartiet står bakom förslaget, säger hon till Flamman.
Men är hon inte minister och representant för partiet?
– Ministrar har rätt att skriva böcker. Men detta är inte Folkpartiets politik och inte Alliansens politik. Men det måste vara öppet för diskussion utan att man beskylls för att vara rasist. Det måste vara högt i tak i politiken.
Folkpartiet pratar mycket om kunskap – blir det då inte skevt att göra ett sådant utspel utan att ens ha på fötterna?
– Man måste kunna väcka olika förslag, eller hur? Det är uppenbart ett problem för invandrarkvinnor att ta sig ut på arbetsmarknaden. Om Nyamkos förslag är rätt eller fel får man se i framtiden.
Hon föreslår två olika lagsystem för samma människor i samma geografiska område.
– Nyamko Sabuni är en företrädare för Folkpartiet. Det finns många andra. Vi har ett demokratiskt tillvägagångssätt. Det är upp till våra medlemmar att besluta om det här ska vara Folkpartiets politik eller inte, säger Gulan Avci, som själv den 15 augusti återigen väckte frågan om språktest som krav på medborgarskap. Ett krav som numera står inskrivet i Folkpartiets partiprogram.

Avci menar att anledningen till att Folkpartiet fortsätter att driva frågan beror på att de inte har fått något gehör för den i alliansregeringen. Men hon har inga siffror på hur många som inte kan svenska i Sverige i dag.
– Jag har inga sådana siffror i huvudet, men tyvärr är det allt för många som inte kan prata svenska. Jag har många egna erfarenheter. Jag är uppvuxen i en invandrartät förort och känner många kvinnor och män som inte kan prata svenska.
På Skolverkets hemsida kan man få fram statistik på hur många som årligen påbörjar, avslutar eller fortsätter på SFI, Svenska för invandrare. En exakt siffra på hur många som inte behärskar det svenska språket finns däremot inte.

Peo Hansen säger att Nyamko Sabuni och Folkpartiet har gjort sig kända för att inte ha tillräckligt mycket fakta:
– Nyamko Sabunis adelsmärke är att inte ha på fötterna. Det är någon slags punschveranda-politik. Man yppar sig oförberedd och det är givetvis i syfte att skicka upp testballonger på någonting som man kanske ska driva sedan. Hennes utspel är väldigt oförberedda, med ytterst lite siffror och fakta att grunda sig på.

Han tror att syftet med att driva dessa frågor är att ”fokusera på pseudoproblem”.
– Det här är en symbolpolitik som är en light-version av de högerextrema partiernas mer raka bud.
Dagen före intervjun med Flamman stod Gulan Avci i Expressens valstuga och visade upp en blå burka i syfte att väcka debatt och ”visa solidariet med kvinnor som lever under förtryck i Afghanistan”. Men i årets valrörelse var det partiets ledare, tillika utbildningsminister Jan Björklund som var först ut i slöjdebatten, när han i början av augusti sade sig vilja ändra skol- och högskolelagen. Enskilda rektorer ska kunna förbjuda elever och lärare att bära nikab och burka på sina skolor.

Flamman ringde upp skolverket för att se hur många elever respektive skolpersonal som bär något av dessa två plagg på landets skolor.
– Det här är ingen information som ingår i vår officiella statistik. Det finns ingen sådan statistisk på det, säger Therese Sehlstedt, undervisningsråd på verket.
På frågan om sådana uppgifter kommer att finnas i framtiden är hon osäker.
– Regeringen styr vilka data vi samlar in. Men det skulle vara väldigt komplicerat att ha med detta i den officiella statistiken. Den här uppgiften är en sådan uppgift som man skulle kunna tänka sig att man hänför till etnicitet, men enligt personuppgiftslagen så får man inte föra något register över etnicitet hos individen, säger hon.

Gulan Avci medger att det inte är många kvinnor i Sverige som bär burka eller nikab. Men hon ser ett problem i att DO fortfarande inte gett besked i fallet med den förskolelärare som fick veta att hon inte kunde bära nikab.

Men är det ett så stort problem att den bör göras till en valfråga?
– Det handlar inte om att göra det till en valfråga. Det är ett problem att DO inte ger ett besked innan valet för att hon inte vill göra det till en politisk fråga under valrörelsen. Man kan inte resonera på det här sättet.
Förutom att Nyamko Sabuni nyligen föreslog en låglönemarknad för invandrade personer som enligt henne saknar ”skoltradition” så bjöd hon också in sverigedemokratiska väljare att lägga sin röst på Folkpartiet i stället, i en intervju i Expressen-tv. Gulan Avci försvarar utspelet:
– Alla partier är måna om att SD inte ska komma över fyra-procentsgränsen, eller hur?

Men är det inte anmärkningsvärt att man välkomnar människor med sådana tankar och värderingar till Folkpartiet?
– Nyamko har gjort mycket gott för integrationspolitiken. Hon har lagt om hela etableringssystemet så att människor får en värdig start i det nya samhället.
Flera gånger under intervjun återkommer Avci till att förslag och utspel måste få äga rum utan att Folkpartiet blir stämplade för att vara främlingsfientliga och rasister.

Men om det är Folkpartiet som i störst utsträckning får den beskyllningen, vad tror du att det beror på?
– Det beror på att de andra partierna är fega och inte vågar ta tag i vissa viktiga samhällsproblem.

Men Peo Hansen tror att det är en avgörande skillnad på om liknande förslag kommer från ett etablerat parti som Folkpartiet eller om det kommer från SD.
– Sverigedemokraterna vet man var man har. Men när de etablerade partierna går ut och pratar samma språk får idéerna större legitimitet. Och det man tyckte var extremt för 10, 20 år sedan har helt plötsligt blivit mainstream. Först flyttar man gränsen för vad som är sägbart, och därmed flyttar man också gränsen för vad som är görbart.

Precis som andra statsvetare som Andreas Johansson Heinö vid Göteborgs universitet tror Peo Hansen, att Sverigedemokraterna vinner på Folkpartiets retorik och språkbruk. Men även om SD skulle komma in i riksdagen tror han inte att de blir lika stora som högerextrema partier har blivit i till exempel Danmark eller Nederländerna.
– Det finns många förklaringar till att Sverige skiljer sig från övriga europeiska länder just nu. En är, tror jag, att vi har vissa sunda politiska tabun i Sverige. Både personer inom vänstern och bland liberaler beskyller svensk politisk debatt för att vara moraliserande, men mitt svar är: tack och lov för det! Självklart är det så att politik alltid har en moralisk dimension, precis som människans handlande, säger Hansen.
Som exempel tar han antisemitism, hur tabubelagt det är i Sverige att fälla antisemitiska kommentarer eller anspela på det politiskt.
– Jag önskar bara att det kunde sträcka sig till fler. I andra länder har man gjort upp med de tabun som funnits – och se vad som har hänt. Det är de damluckor som öppnas så att det ska blivit fritt fram för extrema högerkrafter. Då har man glömt alla historiska läxor.

Shora Esmailian

Publicerad i Flamman nr 35/2010.

Annonser