RE:PUBLIC | Var en god medmänniska, tro på Gud och framför allt – blanda inte mer än tre färger på en och samma gång. Så ska en god sapeur leva sitt liv.
”En kongolesisk sapeur är en lycklig man även om han inte äter, eftersom att vara välklädd ger näring till själen och njutning till kroppen.”
I slummen, i sophögarna och på torgen i distriktet Bacongo i staden Brazaville i Republiken Kongo drar välklädda, färgstarka figurer runt. De kallar sig societeten för eleganta människor, eller Sape i folkmun. Med sina tio budord – vara två ännu inte är skrivna – tror de på Sapoligi: var en god medmänniska, tro på Gud, hedra Sape, var hygienisk, var inte rasist, tro inte på klaner och diskriminera inte någon. Och kanske det viktigaste: var pacifist och en gentleman.
Denna urbana kultur som har sin vagga i Republiken Kongo har på senare år spridit sig till städer som Paris, Bryssel och södra London, främst med kongoleser som har flyttat utomlands.
En god sapeur måste veta elegansens regler, hur han på ett harmoniskt sätt matchar färger utan att överdriva. En grundregel är att aldrig bära fler än tre färger på plaggen och stilarna kan variera mellan Malcolm X till 1980-talets stora, rymliga och färgglada kostymer.
Det krävs en hel del för att bli en sapeur; de flesta lägger alla sina besparingar på kostymer, skjortor, hattar, manschettknappar, slipsar, solglasögon, skor, näsdukar och käppar. Målet är att vara lika elegant som den store och förste sapeuren: André Granard Matsoua. Han var en befrielseledare som kom hem från Paris, klädd lika elegant som fransmän. Dyrkan av denne förste sapeure illustreras bäst av KVV Mouzieto, en av Bacongos mest kända sapeurer: ”Jag känner mig som en missionär, som en talesman för Matsousas andliga arv. Han bar en vit kostym med en tre-knappars blazer när han greps 1933.”
Shora Esmailian
Publicerad i Re:public #17–18/2010
Posted on 20 september, 2010
0