Dödliga gränser

Posted on 16 maj, 2012

0


SYDSVENSKAN KULTUR | Det enda anständiga är att rasera Fort Europas murar.

Januari 1990. Någonstans i Polen leker jag med två äldre flickor och deras leksaker. Det enda jag har att bidra med är en stor nallebjörn. I köket samtalar och planerar min mamma. På andra sidan bordet, mitt emot henne, sitter vår hjälte. Några veckor tidigare har min mamma sålt allt hon någonsin ägt, lämnat sina politiska böcker till morfar att gömma, packat två resväskor. Tillsammans har vi lämnat det enda land vi känner som vårt hem. Slutmål är inte här – en färd över Östersjön återstår innan vi kan slå oss ned. Vår hjälte är smugglaren som ska hjälpa oss att nå Ystad inom några dagar.

Senare visar det sig vara en lång och påfrestande väg. Till Ystad kommer vi efter att ha gömt oss i hytten tillhörande en båtvärdinna, som mutar mig med choklad i lila papper för största möjliga tystnad. Det är inte förrän efter två år, fem flyktingförläggningar, två utvisningsbesked, engagerade svensklärare och tankar om vart vi ska ta oss härnäst som vi får glädjebrevet: vi har beviljats uppehållstillstånd i Sverige.

Minnena dök upp på Stockholms Kulturhus när Tribunal 12 i lördags framförde sina anklagelser mot Europa för ”ständiga kränkningar av mänskliga rättigheter och systematisk misshandel av flyktingar, migranter och asylsökande.” Juryn lyssnade på flyktingars vittnesmål, åklagarnas framställning och experters utlåtande. Min hjälte dök upp för min syn när en av experterna påpekade att de som smugglade ut judar under andra världskriget sågs som hjältar, medan dagens flyktingsmugglare ses som exploatörer och ett kriminellt hot mot Europa.

Åklagarna hade sin utgångspunkt i deklarationen om mänskliga rättigheter. Men det var oftast där de stannade – vid mänskliga rättigheter. Några av de inbjudna forskarna försökte påtala att Fort Europa, de stängda gränserna, de hundratusentals papperslösa som utnyttjas för billig arbetskraft och synen på migration i dagens Europa bottnar i strukturer som kapitalism, kolonialism och nationalism. Det är under sådana strukturer 16 136 flyktingar har dött vid Europas gränser sedan 1993 (de som omkommit ute till havs ej inräknade). Det är under dem migranter och flyktingar utmålas som sjukdomar och djur i media. Det är under dem papperslösa arbetare kriminaliseras och blir inlåsta i förvar för att sedan deporteras.

Att utgå från deklarationen om mänskliga rättigheter är gott och väl, men otillräckligt. Det krävs även andra verktyg för att öppna upp en förståelse för roten till kränkningarna.

Tribunalen var aldrig tänkt som en rättslig process, utan en moralisk. Men bristen på politisk udd i anklagelserna ledde tyvärr också till att juryn i sin dom inte utmanade strukturerna och den överhängande makten som styr så många människors liv på denna kontinent i dag. Ingen i juryn föreslog det mest provocerande och det mest anständiga: en nedmontering av Europas och dess nationalstaters gränser.

Shora Esmailian

Publicerad i Sydsvenskan 16 maj 2012.

Advertisements
Posted in: Analys, Migration