Därför väntade våren så länge

Posted on 19 april, 2013

0


jetstrommenETC MALMÖ | Varför kommer aldrig våren? Den frågan har nog nästan alla i detta land ställt sig de senaste veckorna. Kan det ha något med våra utsläpp av växthusgaser att göra?, frågar sig veckans gästledarskribent Shora Esmailian.

Varför kommer aldrig våren? Den frågan har nog nästan varenda kotte i detta land ställt sig under de senaste veckorna. Den är på ingång nu, men sakta, sakta. Att vintern har varit kall, full med snö och vacker håller nog många med om. Men ändå är det dags för våren, för länge sedan.

Och vad har hänt med somrarna? Förra juni var den blötaste över hela Europa på mycket länge. Och nästan alla ställde sig frågan: varför vägrar solen titta fram? Varför regnade hela sommaren bort? Kan det vara så att den helvetes-regniga sommaren och den förlängda vintern har något med våra utsläpp av växthusgaser att göra? Drabbas vi i Sverige redan av klimatförändringar?

Rapporter och nyheter om människor som drabbas av extrema väderhändelser som översvämningar och orkaner eller långsamt verkande katastrofer som torka och vattenbrist är numera vardagsmat. Men de allra flesta som betalar med sina liv bor långt härifrån och är fattiga människor.

Vissa anger detta oändligt långa avstånd som en förklaring till varför vi den i rika världen inte agerar för att få ett stopp på klimatförändringarna. Låt oss för en stund köpa den beskrivningen. Slutsatsen måste bli att vi inte kommer att lyfta ett finger förrän effekterna drabbar oss. Om så är fallet behöver varenda svensk bli upplyst om den senaste forskningen, som visar på sambanden mellan den globala uppvärmningen och den långa vintern och kanske till och med de regniga somrarna.

Jetströmmen, som har fått sitt namn efter att den färdas på samma nivå som flygplanen, är vädersystemens mixer. Det är den som fördelar värmen till exempelvis Skandinavien och Storbritannien. Varm luft, som bildas i tropikerna, ligger högre upp i atmosfären än den kalla luften som bildas i Arktis. När den varma luften färdas till våra breddgrader är det jetströmmen som får den att rusa som i en rutschkana, åka ned och ge oss den värme som våren kräver för sin ankomst. Rutschkaneeffekten uppstår av gradskillnaden mellan den varma (högt liggande) luften och den kalla (lågt liggande), vilket tidningen The Observer förklarade nyligen.

I nuläget går uppvärmningen som snabbast i Arktis: ingenstans på jorden stiger temperaturerna så snabbt. Det genererar varmare luft, som ligger högre upp i atmosfären. Det är, i förlängningen, som att rutschkanan hakas loss från sin stege och ligger platt på marken: gradskillnaden minskar och luften får inte längre samma naturliga skjuts. Ironiskt nog får vi det alltså kallare under längre perioder ju varmare det blir i Arktis. Vädret cirkulerar inte, byts inte längre ut som förr. Förra sommarens eviga nederbörd kan därmed också – åtminstone delvis – förklaras med jetströmmens beteende, då den lade sig mycket sydligare än den brukar göra. Med SMHI:s ord ”låstes väderläget” och lågtrycket låg fast.

Vi ser ofta klimatförändringar som något som kan hända i framtiden – kanske våra barnbarn drabbas – eller långt bort i en annan del av världen. Men vädret utanför din dörr är redan politiskt. Det är genomsyrat av beslut om att förbränna mer och mer fossila bränslen i allt snabbare takt.

Om vi vill behålla våra normala årstider – inklusive en lång härlig vår och en sommar med växlande molnighet med främst sol, utan ihållande regn – måste vi sänka koldioxidhalten i atmosfären nu.

”Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart”, sjunger Ida. Hennes uppmaning borde bli vår revolutionära uppgift. Tänk på det nästa gång du klagar på att det har varit skitväder alldeles för länge nu.

Shora Esmailian

Journalist och aktuell med boken Ur askan – Om människor på flykt i en varmare värld.

Publicera i ETC Malmö nr 17/2013.

 

Advertisements