Marxistisk maktkamp

SYDSVENSKAN KULTUR | Tre hela försök tog det, men när jag väl tagit mig igenom första avsnittet blev jag fast i HBO:s storsatsning ”Game of Thrones”, vars femte säsong börjar på måndag (13/4).

Jag är knappast ensam. I slutet av förra säsongen hade tv-serien i genomsnitt 18,4 miljoner tittare i USA, vilket gjorde att den gick förbi ”Sopranos” som HBO:s största serie någonsin. Olika biprodukter översvämmar marknaden. Det senaste på svenska är prologen till George Martins böcker: ”En värld av is och eld” (Forum) som beskriver tiden innan tv-serien startar.

Så hur kommer det sig att ”Game of Thrones” är så populär? Den ständiga känslan av osäkerhet och instabilitet, menade John Lanchester i London Review of Books förra året. Som tittare vet du inte vad som kommer hända, vilka som kommer att leva: rätt som det är slaktas alla dina favoriter i en och samma scen. Det är inte lätt att iscensätta en ekonomisk kris men det är just därför, menar Lanchester, som ”Game of Thrones” är så populär: ”Västeros är som vår egen värld, dit hårda tider har anlänt och ingen känner sig immun mot dess konsekvenser och där ingen vet hur länge kylan kommer att vara”.

Kanske lockar de ständiga morbida scenerna – flådda kroppar, incestorgier, avhuggna huvuden – våld har ju alltid kittlat. Men mer intressant är karaktärernas och situationernas komplexitet, som inte tillåter någon att vara god eller hjälte: en väsentlig skillnad mot ”Sagan om ringens” binära uppdelning mellan goda och onda. I ”Game of Thrones” råder undergångsstämning för jämnan; cynismen och hopplösheten vilar över varje rollfigurs vardag; maktbegärets totala förruttnelse bryter ner allt och alla. Och i så långt är den femte säsongen de tidigare lik. Ett par avsnitt in i utvecklingen har nya linjer dragits upp, utan någon som helst möjlighet att förutspå vart de leder.

Men den brittiska författaren och ekonomijournalisten Paul Mason försökte i veckan sig på en förutsägelse i The Guardian. Han tog marxismen till hjälp för att förutspå att den härskande klanen Lannister kommer att falla så som feodalismen en gång gjorde och att det väster om det krisande Westeros måste ligga ett oupptäckt territorium, en sådan gudagåva som tillät Västeuropa att driva ut sina demoner på 1400-talet. I likhet med Lanchester ser han också dagens krisande Europa speglas i Westeros. I Lannisterklanens oro över att inte kunna betala tillbaka sin skuld till Järnbanken läser Mason in den grekiska statens relation till Europeiska centralbanken: ”Game of Thrones” tillåter uppenbarligen tittare att projicera alla slags begär och intressen.

Kring sekelskiftet satsade HBO på verkligbaserade och socialrealistiska serier långt ifrån ”Game of Thrones” monstermagiska fantasyvärld. Då ville vi blicka in i misärens brutalaste rännstenar, men nu, i det ekonomiskt och ekologiskt kristyngda 2010-talet, verkar vårt behov av flykt till drakar, jättar, spöken och treögdaskator större än någonsin. Men också i verklighetsflykten ekar verkligheten. Den tycks bara vara ett fullständigt okänt och allmänt livsfarligt territorium.

Shora Esmailian

Publicerad i Sydsvenskan den 12 april 2015.