Klimatavtalen lovar inte leverans – det måste vi göra

Posted on 10 oktober, 2016

0


640px-world-airline-routemap-2009SUPERMILJÖBLOGGEN | Så skedde det till slut. Efter att EU i förra veckan ratificerade Parisavtalet är det tillräckligt många länder som har godkänt det för att avtalet ska börja gälla från november.

Men medan USA:s president Barack Obama kallade detta ögonblick i historien för en ”vändpunkt” påminde forskare om att de löften om utsläppsminskningar som utfärdats av världens länder snarare för oss mot en 3-gradig uppvärmning de kommande 50 åren.

Som en cynisk påminnelse om den kognitiva dissonansen drog också orkanen Matthew in över Haiti, tog över tusen liv och ödelade ett redan utsatt och fattigt land.

Just Haiti, som ingår i gruppen LDC, eller de minst utvecklade länderna, var under klimattoppmötet förra året med och utkämpade  – och till mångas förvåning vann – striden om att skriva in att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Även om den skrivningen kan tyckas vara symboliskt – vi har mer än 1,5 graders uppvärmningen i pipelinen även om vi skulle sluta ta upp fossila bränslen nu – har de fattigaste och mest utsatta länderna kunnat peka på det radikala målet när nu avtalet faktiskt börjar gälla.

”Nu måste vi gå från ord till handling. Utan handling kommer Parisavtalet bara vara ett papper”, sade Marshallöarnas president Hilda Heine som för att betona de rika ländernas ansvar och vikten av snabba utsläppsminskningar. Men detta var också en påminnelse om att de pengar som utlovats till fattiga länder för anpassning ännu inte synts till. Enligt Oxfam kanaliserades endast 16 procent av de pengarna från rika länder till de fattiga under 2014.

Förra veckan enades också världens länder om ett avtal gällande flyget. Avtalet kommer att använda utsläppsnivån som flygindustrin generar år 2020 som tak. Allt därutöver ska klimatkompenseras genom bland annat trädplantering, och precis som Parisavtalet har flygavtalet som börjar gälla 2027 en frivillighetsklausul.

Så flyg på allt vad ni orkar till 2020, trots att vi borde avveckla flyget nu, och sen lägger vi avtalet – som inte ens är bindande – på den rika världens behovsnivå, inte på vad planeten tål. Inte direkt goda nyheter för ett land som Haiti, vars befolkning under varje orkansäsong allt mer känner av effekterna.

Över 1000 dog i Haiti, men bara 14 i USA. Visserligen tappade Matthew i styrka när den skulle dra in över North Carolina och Florida, men det enormt stora gapet mellan dödstalen i de olika säger mycket om vilka som har varit med och skapat problemet, vilka som är mest sårbara, vilka som behöver ekonomiskt bistånd för att rusta sig.

Förra året, direkt efter att avtalet i Paris undertecknades, skrev jag i en kommentar från pressrummet att ”entusiasterna menar att detta avtal har ett symbolvärde: att det sänder en signal till företag som utvinner fossila bränslen om att deras dagar är räknade. Men till de fattiga som redan i dag drabbas skickas inga symboler och signaler, annat än att de inte är värda ett drägligt liv. I den insikten tar nu klimatrörelsen avstamp för de kommande ronderna i kampen.” Och hittills har den hållit sitt löfte. Under #breakfree2016 i maj anordnades 20 aktioner med 30 000 deltagare på sex kontinenter, bland dem protestlägret Ende Gelände i Tyskland mot Vattenfalls brunkolsutvinning.

Senast i raden är den kanadensiska klimatrörelsens inspirerande ”Peoples Climate Plan” vars tre krav är mycket enkla och fullt genomförbara: 1. Behåll all fossilt i marken, 2. Bygg 100% förnybar ekonomi, 3. Säkerställ en rättvis omvandling för arbetare och klimatdrabbade grupper.

Så pusta ännu inte ut och låt dig inspireras av den pågående kampen. Trots ett implementerat Parisavtal och kommande flygavtal är det klimatrörelsen som kan trycka på de förändringar som gör avtalen rättvisa.

Shora Esmailian

Frilansjournalist & författare bland annat till boken ”Ur askan – om människor på flykt i en varmare värld”

Publicerad på Supermiljöbloggen den 10 oktober 2016.

Posted in: Analys, Klimat